3 framtidskompetenser: kan snart vara baskrav i yrkeslivet
Klimatkris, AI och distansarbete vänder upp och ner på arbetsmarknaden.
Glöm Excel och Powerpoint – Nu lyfts tre nya baskrav fram för att klara sig i ett yrkesliv i förändring: koldioxidintelligens, virtuell intelligens och AI-kunskap som gäller. De ses inte längre som meriter – utan kan snart bli det nya normala.
För inte särskilt länge sedan räckte det med hyfsade kunskaper i Excel eller andra program för att få ett kvalificerat kontorsjobb. I dag håller spelreglerna på arbetsmarknaden att skrivas om i rekordfart. Ronit Avni, vd på utbildningsföretaget Localized, kallar fenomenet ”den nya kompetenstriaden”. Och den bygger på tre förmågor som snabbt blivit lika grundläggande som att kunna använda en webbläsare en gång var.
Den nya så kallade kompetenstriaden består av koldioxidintelligens, virtuell intelligens och AI-kompetens. Tillsammans speglar de ett arbetsliv där klimatkrav, digitalisering och automatisering förändrar vad som efterfrågas av dagens och morgondagens yrkesverksamma.
"Istället för att ha en expert som är ensam auktoritet, så kommer förmågan att använda AI-verktyg bli allt viktigare framöver."
Koldioxidintelligens handlar om att förstå hur varje beslut på jobbet påverkar klimatet. Det är inte längre bara hållbarhetschefen som ska hålla koll på utsläppen – hela företaget behöver dra sitt strå till stacken. Från inköp och logistik till produktutveckling: nya regelverk gör att alla måste fatta hur deras jobb påverkar klimatet.
Virtuell intelligens handlar om de mellanmänskliga färdigheter som krävs i en digital arbetsmiljö. Att kunna samarbeta över tidszoner, bygga förtroende utan fysiska möten och navigera i gränslandet mellan arbete och privatliv har blivit centralt i ett arbetsliv där kontoret ofta är sekundärt.
Den tredje komponenten, AI-kompetens, betyder inte att du måste bli expert på maskininlärning. Att däremot kunna använda AI på ett smart, kreativt och etiskt sätt blir avgörande. Utan AI-insikt riskerar du att halka efter snabbt.
Svensk forskning: AI omformar arbetslivet
Hur denna utveckling förändrar synen på arbete och roller speglas också i aktuell svensk forskning. Att AI ruskar om arbetslivet är även svenska experter överens om. Frida Pemer, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, konstaterar att experten inte längre är en ensam stjärna. Nu är det istället den som kan samarbeta med AI som sticker ut:
– Istället för att ha en expert som är ensam auktoritet, så kommer förmågan att använda AI-verktyg bli allt viktigare framöver, säger Frida Pemer, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Akavia Aspekt.
Hon påpekar att AI inte kan ersätta mänsklig empati, men däremot förändrar hur vi organiserar arbetet. De enklare, mer rutinartade uppgifterna automatiseras, medan behovet av medarbetare som kan bedöma och förädla AI-genererat material ökar.
– Det kommer antagligen att behövas många medarbetare i det skikt som jobbar i samspel med AI. De behöver ha tillräckligt med kunskap och erfarenhet för att kunna bedöma och utveckla det material som AI producerar, säger Frida Pemer.
En ny grund för arbetslivet
Kort sagt: Koldioxidintelligens, virtuell intelligens och AI-förståelse kommer snart inte att vara några "bra-att-ha-kunskaper". Inom en snar framtid kan dessa tre kompetensområden klassas som minimikrav i många yrkesroller.
Företag, utbildningsaktörer och beslutsfattare som vill rusta den svenska arbetskraften för framtiden behöver därför se till att dessa förmågor blir en självklar del av både utbildning och kompetensutveckling.
