Industri & teknik
Industri & teknik
Industri & teknik
Behovet av elkraftingenjörer drivs av det som ofta kallas elektrifiering 2.0. Allt från tung industri till vardagliga funktioner blir allt mer elberoende. Samtidigt går många erfarna ingenjörer i pension.
– Vi ser redan en tydlig kompetensbrist som väntas bli ännu större. Det handlar inte bara om teknik. Elkraft är en förutsättning för att samhället ska fungera, säger Micael Öhman, utbildningsledare för elkraftteknik på Luleå tekniska universitet.
Industrin är redan inne i klassrummet
Utbildningen högskoleingenjör i elkraftteknik är på tre år och ges på distans i samarbete mellan flera universitet, där Luleå tekniska universitet står för en stor del av forskningen inom området.
Fokus ligger på hur elektricitet produceras, överförs och används, alltså själva ryggraden i energisystemet. Till skillnad från civilingenjörsutbildningar är kurserna mer ämnestillämpade. Du arbetar med elkraftteknik från dag ett, snarare än att bygga upp från grundläggande matematik och fysik.
– Det här är en ovanligt fokuserad utbildning. Du blir expert på elektrifiering, säger Micael Öhman.
Utbildningen är forskningsanknuten, uppdateras löpande och inkluderar även nya områden som AI.
– Alla som undervisar i kurserna är forskarutbildade och i Skellefteå forskar vi inom ämnet elkraftteknik. Det som lärs ut i utbildningen ligger i framkant då vi har mycket nära till forskningsresultaten och utvecklingen inom branschen. Så innehållet är ständigt uppdaterat.
"Det här är en ovanligt fokuserad utbildning. Du blir expert på elektrifiering"
Ett annat tydligt skäl till att utbildningen sticker ut är kopplingen till arbetslivet.
– Företag som E.ON, Skellefteå Kraft och Jämtkraft är med och påverkar innehållet, bidrar med mentorer och erbjuder projekt och examensarbeten. Företagen är väldigt engagerade i utbildningen, vilket gör att många studenter får kontakt med arbetsgivare redan under utbildningen, säger Micael Öhman.
Nästan ingen står utan jobb
Efter examen är arbetslösheten i princip obefintlig. Många går direkt in i roller inom exempelvis projektering, drift eller utveckling av energisystem. Inte sällan med ansvar i projekt tidigt i karriären.
– Tidigare studenter arbetar idag på energibolag som Skellefteå Kraft, PiteEnergi och Luleå Energi, konsultföretag, industriföretag och myndigheter som Svenska kraftnät. Men många jobbar även på de stora processindustrierna som håller på med en spännande omställning till mer elektrifiering. Företag som Boliden, LKAB, SSAB, SCA och Stora Enso behöver alla elkraftsingenjörer för att hålla anläggningarna igång.
Studentgruppen är bred. Medelåldern ligger runt 30 år, och många är karriärbytare som valt att byta spår till en bransch med stark framtid. Utbildningen kräver behörighet i matematik, fysik och kemi, men är samtidigt tydligt inriktad på att snabbt komma ut i arbetslivet.
För den som vill jobba med teknik, energi och samhällsutveckling är det här ett av de områden där möjligheterna just nu är som störst.
– Men det är viktigt att du också vill jobba med människor. Det här är inget yrke där du sitter ensam i en skrubb och räknar hela dagarna. Som elkraftsingenjör handlar det om att teamen ska fungera, lösningarna ska fungera och det är väldigt mycket koordinering tillsammans med andra människor. Det är team som löser det här, det är inga individer, avslutar Micael Öhman.
Läs mer om högskoleingenjör i elkraftteknik på Luleå tekniska universitet
Sök till utbildningen senast den 15 april.
